Jag tog upp mobilen från vardagsrumsbordet och fick se att jag fått ett nytt meddelande. Jag kollade runt omkring mig så att Caitlyn inte var i närheten. Men jag hörde att hon stod och slamrade med disken i köket så det var lugnt. Jag hade dolt så man inte kunde se vem som hade skickat ett meddelande, för säkerhetens skull. Jag tryckte upp meddelandet och mina ögon spärrades upp. Detta kunde ju inte vara sant!
Jag gick med bestämda steg ut mot hallen och jag hörde hur Caitlyn stannade upp i sina rörelser.
- Where are you going? frågade hon och jag kunde höra hennes igen kännade steg närma sig.
- A friend needs me, sa jag kort och lite frånvarande medan jag knöt mina converse.
- Oh, okey, var det ända hon sa.
Hon antog väl att detta inte angick henne. Men där hade hon fel. Väldigt fel.
Jag tittade upp på henne medan jag krånglade på mig jackan.
- I will be back as fast as I can, sa jag och log lite mot hennes förvirrade ansikte.
Hon log lite tillbaka.
- Okey, I prepare the dinner for tonight, and good luck with your friend, sa hon och strök sina fingrar över min hand.
Jag ryste till lite och ångern kom som ett slag i bakhuvudet när jag öppnade dörren och mötte hennes ärliga och lite förvånade blick. Jag stod inte ut med det här längre.
Jag gick i rask takt ner för dom få trapporna som ledde ner till parkeringshuset där jag hade min bil.
Jag öppnade dörren hastigt och jag kände hur adrenalinet började pumpas ut i mitt blod.
Hur i helvete kunde man vara så dum? En idiot är vad han är!
Jag körde snabbt och fösökte att konsentrera mig på vägen istället för att tänka på vad som hänt. Det ända jag behövde göra nu var att försöka hjälpa.
Jag kom äntligen fram till området som jag kände så väl igen. Gamla minne började spelas upp i huvudet på mig och jag försökte förtvivlat tränga bort dom. Jag var inte här för att tänka tillbaka, bara här för att försöka hjälpa. Jag skulle absolut inte göra något annat.
Jag försökte intala mig själv det från den stunden jag klev ur bilen till att jag var på väg upp för trapporna till henne.
Jag höll in ringklockan länge och lyssnade efter ljudet av fotsteg. Jag hoppades på att hon inte skulle gråtit sig fördärvad.
Tillslut hörde jag släpande fotsteg som sakta rörde sig mot dörren. Det dröjde inte länge förrän låset vreds om och dörren öppnades.
Jag mötte hennes tårfyllda ögon och hennes ljusa hår var trassligt och slarvigt upsatt i en tofs.
- Hi, thanks for this, sa hon och snörvlade till och hon tittade på henne med rödgråtna ögon.
- Everytime sweety, sa jag och kramade om henne.
Hon brast ut i storgråt och jag knuffade oss fösiktigt inåt och stängde dörren efter oss. Jag låste också. Man vet aldrig om idioten skulle komma tillbaka.
- Harry! He cheated on me! I can't belive it! hon grät ännu mer och borrade in sitt huvud i min halsgropp.
Jag strök henne över håret och försökte lägga band på min ilska.
- I know Jessica, but it will be alright, he's just a stupid idiot, maybe you can talk with Caitlyn, Micheal cheated on her too, sa jag och försökte förtvivlat få bort hennes tårar.
- Yeah, I know, but Harry I'm scared too, George is a guy who never gives up o what he wants, and he said that he still wanted me, sa hon tyst in i min T-shirt.
Jag knöt nävarna bakom hennes rygg.
- I will never ever let him hurt you, sa jag samlat.
Hon tittade upp på mig och log lite.
- Thanks Harry, I'm happy for Caitlyn..I mean, that she has you.
Jag log tillbaka.
- That's complicated, we aren't together.
- Oh, var det ända hon svara och la sina armar på min bröstkorg.
Jag kramade om henne hårdare och smekte hennes rygg. Hennes tårar hade slutat falla, vilket gjorde mig på bättre humör.
Hon tittade upp på mig igen med sina blåa ögon.
- I'm happy with you too, you make me feel calm, sa hon.
Jag smekte hennes hår och log igen.
- I just want to help you, you are my friend too, even if Caitlyn would hate it.
- Maybe you're right, sa hon eftertänksamt.
Jag kunde inte låta bli att tycka att hon såg söt ut när hennes panna rynkade sig i djupa veck, med mascara sträcken på kinderna och henens rödgråtna ögon. Jag ville bara göra henne glad igen. Det var alltid så jag brukade se henne. Hon var alltid glad med Cailtyn.
Jag rörde försiktigt vid henns kind och hon tittade intesivt på mig. Jag kände hur hennes händer smekte min rygg och vadrade neråt.
Jag bara tittade in i henns ögon. Hennes ögon hade en turkos blå nyans. Jag kände hennes händer vid min T-shirts slut. Jag upptäckte att hennes ögon hade en guldring precis vi puppilern. Nu var hennes händer innanför min tröja. Min kropp spändes när hon började smeka min mage.
- Harry, he will not leave me alone.
- I will do my best, sa jag sammanbitet när hennes läppar försiktigt kysste min hals.
- You don't need to do this, sa hon och kysste min hals mer intensivt.
Jag visste inte ritkigt vad jag skulle svara eftersom jag inte visste om hon menade att jag inte behövde skydda henne eller att jag inte behövde bli galen utav hennes kyssar.
Jag klarade inte att stå ut särskilt länge. Efter att hon dragit av mig tröjan och börjat kyssa min haka, min panna, dragit mig genom håret, smekt min mage mer och kysst mig djupt var jag bara tvungen att ställa henne mot väggen.
Hon tittade på mig och bet sig i läppen. Jag log lite och smekte hennes armar.
- You don't know what you have asked for, viskade jag i hennes öra och jag hörde hur hon skrattade till lite när jag började kyssa hennes nacke samtidigt som jag drog av henne tröjan sakta.
Jag hörde hur hennes andning blev tyngre när jag kysste henne upp över halsen och upp till läpparna.
Hon höll sina armar tätt omkring mig och smekte min mage intensivt.
Hennes läppar mötte mina i en djup och het kyss. Jag kände hur hennes händer rörde sig ner mot mina byxor och mina händer fumlade efter hennes bh knäppe.
Jag höll henne tätt mot min kropp så jag kunde känna varje kontur av hennes kropp.
- Harry, stönade hon fram och knäppte upp mina byxor.
Jag tog upp henne i min famn och bar in henne till sovrummet.
- You make me crazy Jessica! sa jag och kysste hennes bröst och smekte hennes mage.
Hon svarade med en suck och drog fingrarna genom mitt hår.
Jag knäppte upp hennes byxor och mötte hennes blick.
Jag förstod vad blicken sa och rotade igenom mina jeansfickor. Jag hittade vad jag sökte och tog upp det lilla paketet jag använt så många gånger.
Jag tog av mig jeans helt och la mig över henne igen.
- We don't want ot make more kids, sa jag och blinkade åt henne medan jag kysste henne länge.
Det kändes som om våra kroppar brann tillsammans. Vi stönade till båda två och jag lusten var stor hos oss båda.
Vi smekte varandras kroppar intensivt och hennes hand letade sig in i mina kalsonger.
Detta skulle bli en kväll jag aldrig skulle glömma.
Frågan var bara hur det skulle sluta...
Kapitel 43! :D
Lite oväntat kanske! :o Men vad kommer hända nu?! Är Jessica och Harry kära? Vad tror Cailtyn egentligen? Hur kommer detta sluta! 15 kommentarer skulle vart kul om vi kunde få ihop! Tack alla ni som alltid kommenterar <3