Vi satt nästintill tysta resten av vägen hem till henne. Vi satt och tänkte på vad som skulle hända när dom där bilderna skulle komma ut i tidningarna. Jag stannade nedaför Caitlyns hyreshus och fick syn på en svart bil som kört bakom oss hela vägen. Caitlyn skulle precis öppna dörren och gå ut när jag tog tag i hennes arm. 
- That car have drive after us since we left, sa jag misstänksamt. 
Caitlyn suckade. 
- Come on Harry, you worry to much. 
Hon skrattade lite. Kanske hade hon rätt. Jag kanske bara oroade mig i onödan. Jag kanske helt enkelt hade blivit misstänksam. 

- Okey, maybe you have right, I just don't want that somoeone gonna bother you, sa jag och mötte hennes blick. 
Hon log lite smått mot mig och helt utan förvarning kysste hon mig lätt på kinden och gick ut från bilen. 
Jag kände hur mina kinder började hetta medan jag vinkade åt henne. Jag skämdes lite. Varför skulle jag rodna över en sådan liten sak? Jag såg hur hon försvann skrattandes in genom porten. 
Jag satt kvar i bilen en liten stund. Jag tittade i bakspegeln. Bilen stod fortfarande kvar bakom mig med lamporna tända så jag inte kunde se vem det var. Det irriterade mig. 
Jag tittade upp mot Caitlyns lägenhet och fick se att lampan i fönstret tändes och ett brunt hårsvalg som försvann bort från rummet. Jag log för mig själv. Nu visste jag i alla fall att hon var i säkerhet. 
Jag startade bilen och svängde ut från gatan. Jag körde mest utan att tänka på vart jag skulle. Jag hade massa annat i tankarna. 
Tänk att Caitlyn skulle flytta in hos mig om några dagar och efter det skulle jag gå ut med hennes och mitt falska förhållande. Det kunde inte bli mer nervöst och konstigt än det här. Låtsas att man dejtat någon hemligt i ett år ungefär. Man måste ju nästintill vara osynlig för det där. Jag suckade. 
Plötsligt fick jag en tanke. Jag borde åka hem till min mamma och prata med henne. Min familj borde ju få reda på det här så att dom inte tror att jag hållt mitt förhållande hemligt för dom. Jag tittade förvånat på vägskylten ovanför mig. Jag hade på något konstigt sätt åkt hemmåt utan att jag tänkt mig för. 
Jag bet mig i läppen och fortsatte i samma riktining. Frågan var bara hur dom skulle ta det här. Jag menar mamma har alltid pratat med mig om att man ska respektera tjejer och behandla dom som prinsessor. Jag tror inte riktigt det var så här hon menade.... 

Några mil senare... 

Jag parkerade bilen på den välkända uppfarten. Jag kollade upp mot huset. Det lös så fint i fönstrena. Jag kände hur hemlängtan stack i mig. Ibland var det inte lätt att bara vara 18 år och resa hela världen runt. Jag saknade min mamma väldigt mycket och såklart min syster. 
Det var lugnt på gatan. Fansen hade inte fått reda på att jag var här än. Jag gick upp för gången till huset och knackade hårt på dörren. 
Jag hörde fot steg som närmade sig och dörren öpnnades mjukt. Där stod hon. Den vackraste kvinnan i världen. 
- Hi mum, sa jag och log stort. 
Hon kollade först lite förvånat och undrande på mig. Precis som om hon inte kände igen mig. Men ett stort leende spred sig över hennes ansikte. 
- Hi my son, sa hon och kramade mig hårt. 
Jag kramade om henne tillbaka. 
- Mum, I need to tell you something, sa jag tillslut och bet mig i läppen. 
Jag såg hur många känslor som drog över hennes ansikte på samma gång. 
- Of course Harry, just come in, sa hon och öppnade dörren mer. 
Jag klev in i hallen som jag alltid rusat in och ut igenom när jag varit liten. Jag tog av mig jackan och skorna och följde efter min mamma in i vårt stora ljusa kök. 
Hon tog fram kaffe och små kakor som hon alltid hade hemma. 
- Where is Gemma? frågade jag och satte mig ner vid bordet. 
- I think she went out with some friends today, sa mamma och satte sig ner mittemot mig. So what do you want to talk about? tillade hon och tittade menade på mig. 
Jag harklade mig lite grann och visste inte direkt hur jag skulle börja. Jag undrade vad hon skulle säga. 
- It's something about a girl? gissade hon och kollade nyfiket på mig. 
- Yes, sa jag lite tillbakadraget. 

Jag tog ett djupt andetag. 
- Well, I had a fight with the mangement, and after that I was so angry so I get drunked on a night club and met a girl, we went to her home, and you know, we haha, jag rodnade lite. 

Hur skulle jag säga att jag hade sex med en helt främmande tjej och gjorde henne på smällen? 
Mamma tittade på mig en stund. 
- You had sex with her and you made her pregnant, hon tittade oroligt på mig som att jag skulle förneka det. Att jag skulle säga att det inte var sant. För det kunde väl inte vara hennes son som gjort något så ansvarslöst. 
- Yes, jag svalde hårt. And we are not in love with each other, but the mangement have decide that we need to pretend to be a couple, so she moving in soon, jag tittade ner i golvet. 
Det var tyst ett tag. Jag kunde höra hur den gamla klockan i vardagsummet tickade. 
- I'm proud of you Harry. 
Jag tittade upp. Hade jag verkligen hört rätt? Hade mamma sagt att hon var stolt över mig? 
- You do defenitly right. I think she want to keep the baby and you want to be there for her and the baby, you do exactly what a mother can be proud of, sa hon och tittade stolt på mig. 
- But it was really stupid of you first, and you are so young, but I want you to know something, tilladde hon. 
- Yes, sa jag och blev nästan tårögd. 
- I will always be here for you, the baby and that girl, I want to meet here soon so I can help her, I was young when I got my first kid, sa hon och log. 
Jag kunde inte fatta att min mamma förstod mig. Hon tyckte att jag gjort rätt i att stanna med Caitlyn och att vi skulle uppfostra barnet ihop. 
Jag gick fram till henne och kramade om henne. 
- Thanks, mum, I love you. 
- I love you too Harry, I will always be here for you. 

Kapitel 25 ute :D Hoppas ni gillade det! Så nu vet Harry's mamma om det också. Och hon tog det ju väldigt bra! Det ser ut som om allt har löst sig? Men vad kommer hända när dom går ut med att dom är ett par? Kommer Caitlyn bli accepterad? Klarar vi 15+ i kommentarer? :D