Kapitel 36 - I wanna be with you
Från kapitel 35:
Nialls perspektiv:
Jag vaknade till av att Izabella rörde sig i min famn. Jag log och upptäckte att vi låg kvar i Harrys soffa. Jag vände mig om och tittade på klockan som hängde på väggen bakom soffan. Klockan var kvart i elva. Vi skulle vara på flygplatsen om 45 minuter!
- Bella, viskade jag och kysste henne på pannan. Du måste nog vakna nu min sömntuta, vi ska hämta upp Johanna och Alexandra om 45 minuter.
Izabella öppnade hastigt ögonen.
- 45 minuter!??!?!
- Ja, men ta det lungt, vi hinner.
Hon reste sig upp i soffan och sträckte lite på sig. Jag reste mig också upp och gick ut till köket för att leta reda på lite frukost och var killarna var.
När jag kom in i köket så fann jag vad jag sökte. Killarna satt och åt frukost vid köksbordet.
- Hey, har ni äntligen vaknat? Vi måste åka snart om vi ska hinna, sa Louis och drack upp resten av juicen som var i hans glas.
- Jo, jag vet det, men ni kan ju åka lite före om vi inte hinner bli klara för vi kommer ju behöva två bilar, och det är en grej jag vill prata med Bella om, sa jag och tittade lite osäkert på dem.
Alla tittade frågande på mig. Men Liam verkade fatta vad det var jag ville prata med henne om för han svarade;
- Har du inte sagt det till henne än?
Han nästan viskade fram det för att hon inte skulle höra.
Jag skakade på huvudet och satte mig på en av de lediga stolarna runt köksbordet. Louis, Zayn och Harry tittade frågande från mig till Liam och tillbaka.
- Jag berättar sen, sa Liam precis innan Izabella kom in i köket.
Hon gäspade och frågade:
- Berätta vad?
- Inget, svarade Liam snabbt och reste sig från bordet.
Izabella satte sig på stolen mitt i mot mig och tittade lite frågande på mig.
- Jag kan berätta i bilen, svarade jag och blinkade åt henne.
Hon nöjde sig med svaret och började sedan att äta av frukosten som stod framdukad. Jag gjorde detsamma. Zayn, Harry och Louis gick så småningom ifrån bordet och jag blev ensam kvar med Izabella.
Hon satte sig bredvid mig i soffan, jag la min arm runt henne och hon log och lutade sitt huvud min axel. Jag hörde hur någon av killarna busvisslade, men struntade i det. Filmen startade och alla blev knäpptysta. Jag tänkte på Izabella och kom att tänka på att hon fortfarande inte visste att jag var med i One Direction. Antagligen var det dags att berätta det för henne innan paparazzin gjorde det. Jag suckade och tittade på henne. Hon hade somnat mot min axel. Jag log åt henne för hon såg så rofylld och lycklig ut när hon sov.
Hoppas bara att min hemlighet inte skulle ändra det leendet, tänkte jag förtvivlat.
Nialls perspektiv:
Jag vaknade till av att Izabella rörde sig i min famn. Jag log och upptäckte att vi låg kvar i Harrys soffa. Jag vände mig om och tittade på klockan som hängde på väggen bakom soffan. Klockan var kvart i elva. Vi skulle vara på flygplatsen om 45 minuter!
- Bella, viskade jag och kysste henne på pannan. Du måste nog vakna nu min sömntuta, vi ska hämta upp Johanna och Alexandra om 45 minuter.
Izabella öppnade hastigt ögonen.
- 45 minuter!??!?!
- Ja, men ta det lungt, vi hinner.
Hon reste sig upp i soffan och sträckte lite på sig. Jag reste mig också upp och gick ut till köket för att leta reda på lite frukost och var killarna var.
När jag kom in i köket så fann jag vad jag sökte. Killarna satt och åt frukost vid köksbordet.
- Hey, har ni äntligen vaknat? Vi måste åka snart om vi ska hinna, sa Louis och drack upp resten av juicen som var i hans glas.
- Jo, jag vet det, men ni kan ju åka lite före om vi inte hinner bli klara för vi kommer ju behöva två bilar, och det är en grej jag vill prata med Bella om, sa jag och tittade lite osäkert på dem.
Alla tittade frågande på mig. Men Liam verkade fatta vad det var jag ville prata med henne om för han svarade;
- Har du inte sagt det till henne än?
Han nästan viskade fram det för att hon inte skulle höra.
Jag skakade på huvudet och satte mig på en av de lediga stolarna runt köksbordet. Louis, Zayn och Harry tittade frågande från mig till Liam och tillbaka.
- Jag berättar sen, sa Liam precis innan Izabella kom in i köket.
Hon gäspade och frågade:
- Berätta vad?
- Inget, svarade Liam snabbt och reste sig från bordet.
Izabella satte sig på stolen mitt i mot mig och tittade lite frågande på mig.
- Jag kan berätta i bilen, svarade jag och blinkade åt henne.
Hon nöjde sig med svaret och började sedan att äta av frukosten som stod framdukad. Jag gjorde detsamma. Zayn, Harry och Louis gick så småningom ifrån bordet och jag blev ensam kvar med Izabella.
En stund senare hörde vi Harry ropa;
- Vi åker iförväg då! ropade han innan vi hörde ytterdörren smällas igen.
Jag drog upp mobilen för att kolla klockan, den var redan kvart över elva.
- Vi måste nog lägga på ett koll, sa jag och tittade på Izabella som precis stoppat in resten av en macka i munnen.
Hon nickade och vi plockade undan frukosten. När vi var på väg ut i hallen gick vi förbi en spegel och det slog mig att jag inte gjort mig iordning än. Jag funderade en stund innnan jag gick in i Harrys sovrum. Jag öppnade hans garderob och hittade en skjorta som jag snabbt drog på mig innan jag gick vidare till badrummet för att fixa till håret lite. Medans jag hade gjort det så hade Izabella kammat igenom håret med en borste hon hittat. När vi kom till hallen igen och jag såg mig i spegeln så var jag mycket nöjdare med mitt resultat.
Vi skyndade oss att leta upp en taxi som vi snabbt hoppade in i.
Antagligen så såg jag lite nervöst för Izabella tittade oroat på mig och la en hand på mitt ben.
- Jo, Bella jag måste nog berätta en sak för dig, innan du får reda på det på annat sätt.
Jag såg hur hon stelnade till men hon nickade långsamt. Jag fortsatte:
- Andledning till att folk tittade på oss igår, om du la märke till det, är för att jag och killarna, lixom, inte bara är dom där fem killarna i London.
Jag såg hur hon tittade konstigt på mig men jag fortsatte, för jag ville verkligen få sagt det.
- Vi är One Direction.
Izabellas perspektiv:
Jag funderade en stund. Vilka var One Direction? Namnet var bekant, men jag kunde verkligen inte placera det. Med tanke på att Niall såg så orolig ut när han tittade på mig efter min reaktion så verkade det som om dom var värsta maffia gänget.
- Vi åker iförväg då! ropade han innan vi hörde ytterdörren smällas igen.
Jag drog upp mobilen för att kolla klockan, den var redan kvart över elva.
- Vi måste nog lägga på ett koll, sa jag och tittade på Izabella som precis stoppat in resten av en macka i munnen.
Hon nickade och vi plockade undan frukosten. När vi var på väg ut i hallen gick vi förbi en spegel och det slog mig att jag inte gjort mig iordning än. Jag funderade en stund innnan jag gick in i Harrys sovrum. Jag öppnade hans garderob och hittade en skjorta som jag snabbt drog på mig innan jag gick vidare till badrummet för att fixa till håret lite. Medans jag hade gjort det så hade Izabella kammat igenom håret med en borste hon hittat. När vi kom till hallen igen och jag såg mig i spegeln så var jag mycket nöjdare med mitt resultat.
Vi skyndade oss att leta upp en taxi som vi snabbt hoppade in i.
Antagligen så såg jag lite nervöst för Izabella tittade oroat på mig och la en hand på mitt ben.
- Jo, Bella jag måste nog berätta en sak för dig, innan du får reda på det på annat sätt.
Jag såg hur hon stelnade till men hon nickade långsamt. Jag fortsatte:
- Andledning till att folk tittade på oss igår, om du la märke till det, är för att jag och killarna, lixom, inte bara är dom där fem killarna i London.
Jag såg hur hon tittade konstigt på mig men jag fortsatte, för jag ville verkligen få sagt det.
- Vi är One Direction.
Izabellas perspektiv:
Jag funderade en stund. Vilka var One Direction? Namnet var bekant, men jag kunde verkligen inte placera det. Med tanke på att Niall såg så orolig ut när han tittade på mig efter min reaktion så verkade det som om dom var värsta maffia gänget.
- Jaha, var allt jag fick ur mig och han tittade konstigt på mig.
- Du har antagligen hört What makes you beautiful någon gång, fortsatte han och började nynna på en låt.
Jag kunde inte hålla mig för skratt utan började gapskratta.
- Vvvad är det? Stammade han chockat fram.
- Haha, på dig verkade det som ni var värsta maffia gänget, Hahah, fick jag fram mellan skratten.
Han började också skrattade men slutade genast. Han tittade ut igenom fönstret och jag följde hans blick. Utanför taxi fönstret kunde vi se hur flera 100människor stod uppradade precis utanför flygplatsen.
- Antagligen någon kändis som landar, sa jag och tittade på Niall.
-Ehm, antagligen så har de fått reda på att vi skulle hit, sa Niall och tittade besvärat ut igenom rutan.
Jag tittade funderat på honom men förstod inte riktigt, One Direction, var det så kända att 100tals fans skulle komma för att se dom hämta upp några på flygplatsen?
- Du får nog förklara det här för mig igen, sa jag och kliade mig i pannan.
Taxin hade stannat men vi satt kvar och Niall började berätta om X-factor och hur de vuxit i världen och om deras debutalbum som sålt hur mycket som helst.
Jag såg chokat på honom och kände att jag gapade. Jag stängde snabbt munnen och granskade Niall. Han såg besvärad ut men jag så att han talade 100% sanning.
- Men hur har jag inte märkt något?!? Sa jag fortfarande chokad.
- Vi har försökt hålla det hemligt, för ditt bästa och för att jag ville inte bli behandlad som Niall från One Direction utan bara som Niall för en gåns skull. Men jag är rädd att paparazzis snart får se oss tillsammans och då kommer det skrivas ganska mycket om det, och jag vill bara att du ska veta att det är inte alltid snälla saker som dom skriver, Niall såg oroat på mig.
- Men Niall, du ska veta att jag älskar dig mer än allt, och om det vill skriva om mig så får de väl göra det, jag tänker inte lämna dig för det, sa jag bestämt men kom genast på att det kanske inte var så smart att lova för mycket.
Han gav mig en kyss och fortsatte sedan:
- Ska vi gå in och möta Johanna och Alexandra då?
Jag nickade och tog ett djupt andetag innan vi gick ut och mötte öronedövade skrik.
Niall tog min hand och vi trängde oss in i flygplatsen. När vi kom in så upptäckte vi att det var minst lika mycket folk där inne.
Vi gick mot ankomst hallen och såg att den var avspärrad. Vi hittade genast Harry, Zayn, Liam och Louis som stod och väntade på Johanna och Alexandra i ankomst hallen. De letade upp en vakt och sa att vi var med dom. Vi kom snabbt in och fick se att planet hade landat så de skulle komma när som helst.
- Galet, eller hur? sa Harry och tittade på fansen som stod utanför ankomst hallen.
- Kan man säga, svarade jag och tittade mot gaten igen.
Jag såg hur två stora glasdörrar öppnades och ut strömadde folk. De flesta tittade chokat på avspärrningarna men fann sig snabbt och tog sig ut. Johanna och Alexandra kom ut nästan sist och de sken upp när de fick syn på oss.
Vi gick mot dom och det blev världens kramkalas. Jag kände hur det blixtrade till bakom oss och jag suckade. Johanna och Harry kramades länge och jag såg även hur Johanna fick en puss av honom. Samma sak var det med Zayn och Alexandra som länge kramades.
Jag kramade om Niall och kände mig som världens lyckligaste. Både världens bästa pojkvän och världens bästa vänner på samma ställe. Gud vilka underbara veckor detta skulle bli!
Min tankar avbröts av Johanna som kom fram till mig med en tidning i handen.
- Vad är det här? frågade hon och tittade menande på mig och Niall.
Jag läste på tidningens förstasida. " Vem är Nialls nya stora kärlek?"
- Du har nog en del att berätta för mig! Som varför ni är på tidningens förstasida! sa Johanna och jag öppnade tidningen för att läsa resten av artikeln.
Jag bläddrade fram och fick se massor av bilder på när vi kramades och pussades.
Niall suckade och såg besvärat på mig.
- Hur kunde jag vara så jävla dum? Och inte tänkt på det här.
- Det är inte ditt fel, sa jag och försökte se oberörd ut.
Resten av killarna kom upp bakom oss och jag såg hur det tystnade när de såg vad jag tittade på.
- Det var inte så bra, sa Louis tillslut efter en evighets tystnad.
- Men Bella, låna dem här så länge, så får vi ta itu med det där sedan, sa Harry och räckte fram sina svarta rayban solglasögon.
Jag nickade och tog imot dom och vi rörde oss ut från avgångshallen.
Niall höll hårt runt mina axlar och jag försökte att le åt kamerorna och göra det bästa av situationen.
När vi kom ut så hoppade vi snabbt in i två taxibilar som stod utanför. Jag, Niall, Louis och Harry hamnade i en och Johanna, Alexandra, Liam och Zayn i den andra.
Jag räckte över solglasögonen till Harry och tackade för lånet, han log och nickade och satte fast dom i t-shirten.
- Pappeazzina kommer lunga sig efter ett tag, sa Louis tröstande.
Jag nickade och såg hur vi rullade ifrån flygplatsen. Jag kände hur Niall lutade sig mot mig och viskade:
- Jag älskar dig, vi ska nog lösa detta på bästa sätt, och tack för att du inte hatar mig för att jag inte berättade innan.
Jag log och vände mig om och kysste han rakt på munnen.
Kommentera!
Ikväll så kommer Felicia hem, antagligen med tusen idéer så håll utkik! :)
Postat av: IKA
mer du är sjukt bra <3 älskar ddin noveell jag älskar den såsjukt mycket den är så sjukt bra jag kan inte sluta läsa
Postat av: Elin
Äntligen och du höll ditt löfte:D :D
Riktigt bra del <3 :D
Postat av: Alicia
Jätte bra! <3
Och äntligen kommer Felicia hem! Hoppas nu hon har haft det bra där nere! Och du fick ju fram alla kapitel.. Det var väl inte så svårt? ;) <3
Postat av: E
Tja, nu vet hon. Tyckte hon tog det riktigt bra:) meeeeeeeeeeeer!<3
Postat av: Lisa
assså så grymt bra! meer :}}
Postat av: Lisa
assså så grymt bra! meer :}}
Postat av: Rebecca
MER!
Trackback
