Kapitel 34 - I wanna be with you

Från kapitel 33:

Min hand trevade sig in under hennes tröja och hon böjde sig fram mot mig.

Jag tittade frågande på henne och mötte hennes blick. Hon nickade svagt.

Det tog ett tag att ta sig till sovrummet när vi var omslingrade runt varandra. Men tillslut ramlade vi ner på min sängkant. Jag hamnade över henne.

På något sätt hade vi lyckats få av oss tröjorna på vägen till sovrummet.

Jag kollade ner på Izabella och mötte hennes isblåa ögon.

- Niall, sa hon lugnt medan hon tittade på mig.

- Ja, andades jag fram.

- Jag älskar verkligen dig.

Jag log och böjde mig ner för att kyssa henne igen. Hon var så vacker!

---

Izabellas perpektiv:

Jag vaknade till och blev förskräckt, var var jag?!

Jag tittade runt i rummet och fick se att det låg kläder överallt, jag fick syn på en blond kalufs bredvid mig och kände hur jag blev varm i hela kroppen av välbehag. Minnena från gårkvällen kom upp i mitt huvud, jag log för mig själv och kysste försiktigt Niall på pannan. Jag orkade inte resa på mig så jag låg kvar och bara tittade på när Niall sov, något vackrare fick man leta efter.

Han mumlade något och jag skrattade för mig själv.

Om jag mindes rätt så skulle Niall vara hungrig när han vaknade så jag bestämde mig för att överaska honom med frukost på sängen.

Jag drog på mig min vita klänning som jag hittade på golvet bredvid sängen sedan gick jag ut till det vita köket för att överraska den jag älskade mest.

Jag tog fram juice, mackor och fil. Jag åt själv innan jag letade fram en bricka och la allt på och gick in till sovrummet där Niall fortfarande låg och sov.

- Godmorgon älskling, sa jag och satte mig i sängen bredvid honom med brickan i knät.

Jag såg hur Niall gäspade innan han öppnade ögonen och tittade glatt på mig.

- Men vad är det här? frågade han och satte sig upp i sängen.

- Frukost på sängen, log jag och räckte över honom brickan.

- Min ängel, sa han och gav mig en kyss innan han började äta.

Jag tittade på han medan han åt. Han åt som om han inte sett mat på flera veckor.

- Var det gott? frågade jag och småskrattade åt hans glupskhet.

- Utsökt, verkligen! sa han och log mot mig med ett leende som var värt att dö för. Är inte du hungrig?

- Bra de sötnos, nej jag åt när jag tog fram till dig, sa jag och reste mig från sängen.

- Vart ska du? frågade Niall och tog tag i min arm.

- Tänkte bara göra i ordning lite här, innan någon får syn på det här, skrattade jag och började plocka i kläderna som låg utspridda i hela lägenheten.

När jag var klar så la jag mig i soffan, utmattad.

- Men gud vad fint du gjort det, jag borde anlita dig som städerska, hörde jag hur Niall säga innan han la sig bredvid mig i soffan. Vad ska vi hitta på idag då?

- Ingen aning, vi kan väl bara slappa? Grabbarna skulle väl titta förbi sen?

- Som du vill, sa han och kysste mjukt mina läppar. Jag tror de, vi får väl se.

Precis när han pratat klart hörde vi hur någon låste upp ytterdörren.

- Vi är tillbaks! Hoppas ni inte sover ännu somntutor, hörde vi Louis ropa.

- Vart har ni fått tag på min nyckel? frågade Niall som genast rest sig upp och gått bort mot ytterdörren.

- Ehmm... vi fick den för flera månader sen Niall, kommer du inte ihåg? Då när vi skulle ha nyckel hit ifall du försov dig igen, som du gjorde hela den veckan, skrattade Liam.

- Ehm, jaha, svarade Niall lite osäkert och kliade sig i nacken.

- Så vad ska vi hitta på idag? frågade Louis som satt sig bredvid mig i soffan.

- Vi kan väl bara slappa, sa jag och tittade på Louis som desperat försökte sätta på tv:n med tvkontrollen.

- Jaså, är ni trötta eller? Vad gjorde ni igår egentligen? sa Louis och hånskrattade.

Niall blängde på honom. Louis tittade ursäktande och återgick till att få på tv:n. Helt plötsligt hörde vi hur tv:n startade och nyheterna kom fram.

- Snart är det dags för One Directions nya turné.

Hörde vi hur tjejen i tvrutan sa innan Louis hastigt bytte kanal. Han tittade konstigt på Niall och sen på mig. Jag tittade frågande på honom men han vek bort blicken och jag brydde mig inte om att fråga för just då kom låten jag lyssnat på de senaste månaderna upp, Titanium. Jag log och började nynna med samtidigt som jag kollade på musikvideon.

Låten påminde mig om Johanna och Alexandra då vi alltid brukade dansa loss till låten. Jag kom på att jag hade lovat dom att jag skulle ringa så fort jag hittade Niall.

- Har du en dator här någonstans? frågade jag Niall och reste mig ur soffan för att leta fram en.

- Jag ska ha min dator, här någonstans, svarade han och funderade en stund innan han fortsatte;

- Den ligger nog i gästrummet, på skrivbordet där.

Jag gick genast mot gästrummet som låg bredvid det stora sovrummet.

Jag hämtade datorn och gick tillbaka till min plats i soffan. Jag loggade snabbt in på skype och fick genast se att Johanna var online. Jag ringde genaste upp henne.

Killarna kände igen uppringningssingnalen och ställde sig runt mig.

- Är det Johanna som i Johanna, den Johanna? svamlade Harry fram?

- Haha ja, sa jag och hörde hur Johannas och Alexandras röster ekade i andra änden.

- Hej tjejen, hur är det i London? sa de i kör.

- Underbart, och ni kan ju bara gissa vilka jag har runt mig, skrattade jag och satte på webbkameran.

När de fick se mig med Niall, Harry, Zayn, Louis och Liam så började de skika.

- Skojar du med mig?!?!? ropade Johanna.

- Hej, hej ropade Louis och vinkade.

- Hej Louis, sa Alexandra som hade samlat sig.

- Bella, vi kommer! Det är flera veckor kvar av sommarlovet, och vi kan inte sitta här när du är där nere och roar dig! sa Johanna och såg avundsjuk ut i webbkameran.

- Ni är välkomna, svarade Harry genast.

Nialls perspektiv:

Jag log för mig själv, Johanna och Alexandra skulle komma hit i övermorgon. Jag längtade faktiskt över att se dom, för då skulle det bli som när vi var i Belém. Kanske så kunde Eleanor och Danielle också vara med så kunde de få lära känna varandra. Det skulle äntligen bli så att det var en till varje, och inte att den hade tjej men inte den. Även om det kanske inte var något seriöst mellan Zayn och Alexandra och Harry och Johanna så var det iallafall sällskap ifall alla vi andra ville va själva med våra tjejer för en stund.

- Niall, jag måste nog dra hem och hämta grejer och byta om och sånt, men jag kan ju komma tillbaka senare om jag får? sa Izabella och gav datorn till Louis och reste sig från soffan.

- Jag kommer sakna dig för mycket om du går, sa jag och gav henne en kyss.

- Följ med då, skrattade hon och blinkande flirtigt mot mig.

- Absolut, sa jag. Men vad ska vi göra av dom här galningarna då?

- Dom kan va kvar så kan vi köpa mat påvägen tillbaka?

- Låter bra, så kan vi snacka med Johanna och Alexandra så länge, sa Zayn från soffan.

- Då gör vi så då, sa Izabellea och gav mig en snabb puss, innan hon gick ut till hallen och snörade på sig sina vita converse.

När vi kom ut ur lägenheten så möttes vi av ett regnoväder.

- Vi tar taxi, tycker jag, sa jag och tittade frågande på Izabella. Eller?

Hon nickade.

Vi gick ut på den blöta gatan och jag fick genast syn på en svart taxi.

Jag vinkade till mig den och vi hoppade snabbt in.

Vi satte oss tillrätta och taxin började rulla. Vi åkte förbi ett regnigt välbekant London, och det dröjde inte långa stunden innan vi stannade utanför ett stort höghus. Vi hoppade ur och gick in genom porten, innanför satt en man som hejade på mig och Izabella när vi kom hand i hand. Jag gissade att det var portvakten.

Vi tog hissen upp och gick mot en lägenhet. Izabella låste snabbt upp och vi kom in i en stor fin lägenhet som påminde lite om lägenheten Zayn hade här i London.

Vi tog snabbt av oss skorna och gick vidare in i lägenheten. När vi kom till vardagsrummet så möttes vi av ett "hej". Jag vände mig snabbt om och fick se Izabellas pappa sitta i en fotölj.

- Hej pappa, vi är bara förbi för att hämta lite grejer, sedan drar vi tillbaka till Niall om det är okej? sa Izabella och gav sin pappa en puss på kinden innan hon gick där ifrån.

Jag gick fram till han och hälsade artigt innan jag sprang efter Izabella.

Vi gick in ett ganska stort rum med vita väggar och en fondvägg. Jag gissade på att det var hennes rum. Hon fortsatte snabbt in i en stor garderob. Jag tittade storögt på garderoben.

- Jag har inte riktigt haft tid att fylla den än, ursäktade hon sig.

Jag skrattade.

- Kommer du någonsin fylla den? Den är ju enorm!

- Jadå, vänta o se, skrattade hon.

Jag log och satte mig i en fotölj inne i den enorma garderoben.

- Jag ska bara packa i lite här, sa Izabella och började springa fram och tillbaka i garderoben.

När hon var klar så satte hon sig och pustade ut i en fotölj bredvid mig. Jag log mot henne och reste mig upp från fotöjen. Jag drog upp henne från fotäljen och ställde henne mot väggen.

- Jag älskar dig av hela mitt hjärta, eller rättare sagt, du är mitt hjärta, sa jag och böjde mig fram för att kyssa henne. Hon särade försiktigt på läpparna och det avslutades med vilt hångel.

Hon lutade mig bakåt och sa:

- Vi ska nog åka tillbaks till de andra nu, så det inte undrar vad vi gör.

Jag log åt hennes söta ursäktande leende.

- Sure, sa jag och vi gick ut ifrån garderoben.

Jag gick ut för att ta på mig skorna men Izabella stannade kvar för att prata lite med sin pappa. Jag hörde det pratade om Johanna och Alexandra och att de skulle komma på besök.

Hon kom snabbt tillbaka och vi gick ut igen för att leta upp en taxi.

---

Hoppas ni gillar det! :)

Vad tycker ni om designen föresten? :D

Ny header kommer oxå inom kort ;) ♥

Kommentera gärna! Då blir jag peppad och då kommer nästa del fortare :)

Love

Frida

Bra gjort Frida! Tänk bara på att det inte får bli för gulligt annars super! Förresten designen är awesome!

Love from

Nöt <3

Jätte bra, MER!

ÄNTLIGEN!

Sjukt bra!

Awesome design!<3

Kraam!

så sjukt bra!! meer :]]

Jättebra Frida! Detta kommer du nog klara själv tills Felicia kommer hem igen.. Eftersom att ni ändå bestämt delarna i förväg! xD <3

Fin design:)

Har längtat efter den är delen! Äntligen kmr den! Sjukt bra, live it<3

äger jag måste ha mer snälla skriv mer jag måste få veta vad som händer så sjukt bra novell jag läste igenom hela på en dag och kunde kanppt slita mig i från den när jag skulle på toa jag satt och grät i vissa kapitel seriöst så sjukt bra novell

Riktigt bra!