Jag suckade och tog ett sista djupt andetag innan jag öppnade den tunga betong dörren som ledde ut från höghuset jag bodde i. Jag gick nervöst ut på gatan och fortsatte längs gatan tills jag kom till en korsning. Jag tittade på mitt svarta armbandsur och fick förskräckt se att klockan redan var tio i nio. Klockan nio skulle jag provsjunga för ett skivbolag, så jag svängde panikslaget höger vid korsningen och gick så fort jag kunde i mina nya svarta högklackade skor.

Jag nynnade snabbt genom Forever Young som jag tillslut bestämt mig för att sjunga efter många om och men.
Jag öppnade hastigt dörren in till studion. Dörren gled snabbt upp och jag slank in. Jag hängde av mig min jeansjacka på en trägalge intill dörren, där jag såg att flera andra jackor hängde. Jag gick sedan vidare in och försökte klura ut vilken av de fem trädörrarna i korridoren som ledde till rummet som jag skulle provsjunga i. Jag gick förbi en sliten stol innan jag kom till den första dörren där jag försiktigt testade att knacka på. Jag fick inget svar så jag fortsatte till nästa. Jag hörde hur någon pratade där inne, så förhoppningsvis skulle det vara rätt. När min knutna näve slog i dörren så slog det mig att det inte kunde vara min arbetsgivare där inne med tanke på att personerna jag hörde pratade på engelska. Jag insåg att det var försent att gå därifrån så jag stannade kvar och såg helt oskyldig ut.

-          Wait a secound boys.

Hörde jag en röst som sa innan dörren öppnades.

-          Hej , sa mannen och flackade oroligt med blicken.

Jag log vänligt mot honom och presenterade mig:

-          Hej, jag heter Jessica Granqvist, och jag skulle provsjunga här idag.

-          Jaså, hej Jessica. Ehmm, skulle du kunna sätta dig här utanför och vänta lite, det har blivit lite försenat, sa han och log innan han snabbt smällde igen dörren.

Jag gick tillbaka till första dörren och satte mig på den slitna stolen som stod intill.

Jag tog upp min mobil och pluggade i hörlurarna i öronen. Jag satte på Forever Young som jag senare skulle sjunga. Jag satt och nynnade med och försökte minnas varje ord så jag inte skulle göra bort mig senare. När jag suttit och sökt kvällen innan på vilken låt jag skulle ha så hade det kommit upp flera versioner av Forever Young. Tillslut så hade jag bestämt mig för att ta One Directions version av sången, då det var den som passade min röst bäst.

Jag satt och sjöng med men tystnade tvärt då jag såg ett par skor framför mig. Jag följde de blå conversen upp och fick se ett par beigea chinos. Jag mindes mannen som öppnat dörren. Han hade inte haft chinos, utan jeans. Vem kunde det här vara? Jag tittade upp och mötte ett par gröna ögon och ett stort leénde.

-          Hi, my name is Harry, sa han och log så man såg hans smilegropar.

Jag tittade chockat på honom, han såg precis ut som Harry Styles, men inte kunde det vara han? Eller?

-          Ehmm, you look like Harry Styles, sa jag och reste mig upp från stolen jag suttit i.

-          Not so strange, because that’s my name, sa han och skrattade.

Jag log generat. Var det verkligen så att det var självaste Harry Styles i One Direction som stod framför mig och log sitt berömda leende som jag sett på bild minst tusen gånger!? Jag tittade upp på honom igen och hans gröna ögon lyste. Hela världen stannade för en stund och vi stod bara och tittade på varandra.

Han avbröt tystnaden och frågade;

-          So, what are you doing here?

Jag förklarade att jag skulle provsjunga och han nickade och förklarade att han och resten av medlemmarna i One Direction spelade in bitar av sin nya skiva och att han bara hade gått ut för att gå på toa då han hörde mig sitta och nynna.